Factorie Smedmästare Lessebo bruk Henrik (Hindrich) Gertsson Lindgren

Blev högst 69 år.

Far: Hammarsmed Åby Fellingsbro, Smedmästare i Jäders Bruk, Arboga Gert Hansson Gropp (1666 - )
Mor: Kerstin Johansdotter (Jonsdotter) (1662 - )

Född: 1696 Västmanlands län, Arboga 1)
Vigsel: 1745 Kronoberg, Hovmantorp 1)
Död: 1765 Kronoberg, Hovmantorp 1)


Familj med Elisabeth Johansdotter Bergström (1698 - 1744)

Vigsel: 1718-05-12 Västmanlands län, Arboga 2)

Barn:
Hindrik Lindgren (1729 - 1801)


Familj med Annika Olofsdotter Bruse (- 1782)

Vigsel: 1745 Kronoberg, Hovmantorp 1)


Noteringar
enl aforum.genealogi.se/discus/messages/44/40321.html?1048104774

720 Henrik! Gertsson Lindgren, född 1696- - i Jäders Bruk, Arboga U, död 1765-10-28 i Lessebo Bruk, Hovmantorp G.
Factorie Smedmästare. Enligt Gustaf Clementsson i boken om Lessebo Bruk var Henrik Lindgren inflyttad från Jäders Bruk i Arboga sn.
Begravd 1103, Död av torrvärk 69 år gl.

Gift 1718-05-04 i Arboga U med

721 Elisabeth! Johansdotter Bergström, född 1698- - i Jäders Bruk, Arboga U, död 1744- - i Lessebo, Hovmantorp G. Bosatt i Jäders Bruk, Arboga U. Kallas ibland Lisken, Vigda Gesällen & Pigan.

enl aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/discus.cgi?pg=next&topic=44&page=40321

Finns i hf Arboga lf Jäders bruk AI:2 s 67 1719-23

Hindrik Gertsson Lindgren
Elisabeth Johansdotter Bergström
Son Gert f 1719-02-11 Jäders bruk
Son Johan f 1722-07-08 Jäders bruk ( nr 360 )

Böcker saknas 1724-26.
Återfinns inte 1727 i Jäders bruk.

Föd o dop bok 1722 C:1 Arboga lf 2/3
Juli 8
Johan
Fader Hindrik Gertsson Lindgren, Jäders bruk

enl aforum.genealogi.se/discus/messages/576/16226.html?1164744044
I boken Den Svenska historien, redigerad av Jan Cornell, del 9; Industri och folkrörelser 1866 - 1920: A. Bonniers förlag, Stockholm 1968 finns bl. a.följande skrivit om smederna s. 126 - 128. -- Men mästersmederna stod socialt och ekonomiskt hela tiden långt över den omgivande jordbruksbefolkningen.............Bruksarbetarnas, särskilt smedernas, arbete var oerhört slitsamt. Härom berättar Gustaf Schröder på 1890-talet med syftning på förhållandena vid några värmländska bruk under första delen av 1800-talet: "Arbetstiden för stångjärnssmederna var från kl. 6 söndags e.m. till samma tid lördagen därpå, och så året om. Mästaren och mästersvennen arbetade skiftesvis. --- Från nämnda tid på söndagen till lördagen var smedernas kostym mössa, grov skjorta, förskinn, strumpor och träskor. Lika året om, densamma i 30 graders köld som i 30 graders värme. De sovo icke i sina rum eller sängar, utan i en därtill uppförd liten koja, kallad "labbi" i skriftspråket och "kuja" eller "smekuja" i dagligt tal. Den bestod av fyra väggar, brutet tak, öppen spis och några hopspikade bräder till sängar. Den var utan fönster och eldades med glödande slagg, tagen från smideshärden, och kol. I sängarna låg lös råghalm. Det var bädden. luften i detta sovrum var varm, nästan het, vilket var nödvändigt då arbetarna saknade kläder, men atmosfären låter sig inte beskrivas. Det var ett kompositum av fotsvett, hudsvett och salt, ty av det ymniga svettandet kristalliserades saltet som åtföljde utdunstningen till formliga kakor över rygg och skuldror. I sådan atmosfär sovo de. Måltiderna intogs antingen i smedjan eller i "kujan". Smeden var nästan helt skild från sin familj hela veckan. Detta kom sig dels av vana, dels därav att han aldrig, så lång veckan var tvättade sig, och sotig undvek han att visa sig utom smedjan eller "kujan", och dessutom måste fristunderna användas till vila. Stångjärnssmedens hårda arbete gjorde honom redan vid fyrtio år krokryggig. -- Vid femtio års ålder var han döv och icke så sällan lemlytt." I Lesseboboken, del 1 sid 202-203 står det: "Runt om i bygden framlevde gamla smeder och andra bruksarbetare en torftig tillvaro på torp eller i backstugor. Från Jernkontoret och hammarsmedslådan började visserligen utdelas kontanta bidrag till förlamade smeders och bruksarbetares underhåll - utdelningarna skulle verkställas vid bergstingsrättens sammanträde "i bruksägarnas tillika med de torftiga smedernas närvaro" - men beloppen voro synnerligen obetydliga. Vid 1771 års bergsting utdelades till avskedade hammarsmeden Adam Hane, mästersmeden Sven Apelqvist, masmästaren Johan Bengtsson och knippesmeden Henrik Lindgrens änka, alla vid Lessebo, 6 á 7 dr kmt, vilka belopp minskades under de följande åren."

enl aforum.genealogi.se/discus/messages/576/16226.html?1164744044
gäller antagligen sonen;
Ur Lesseboboken, del 1 sid 198 saxar vi följande. "Såsom knippesmedsmästare fortsatte Gert Lindgren sin verksamhet till omkring 1770, då han efterträddes av Johan Apelqvist, som tidigare under en följd av år upptagits i bruksfolkslängderna såsom lärodräng. Även han tillhörde en släkt, som skänkt Lessebo ett stort antal smeder och andra yrkesmän."

enligt smedsskivan 5;
Henrik Gertsson Lindgren,
född 1696, död 1765-10-25 i Lessebo bruk, Hovmantorp. Hammarsmedmästare. Död av torrvärk. (ÖH).

Ev. son till Henrik Gropp. Spiksmed i Hille 1725.

Gift 1718-05-04 i Arboga lfs med
Elisabet Johansdotter, död 1744-05-11 i Lessebo bruk, Hovmantorp. (BI)(ÖH).

Barn:
Gert Henriksson Lindgren, född 1719-03-11, död 1779-03-11
Johan Henriksson Lindgren, född 1722-07-08, död 1752-06-13
Maria Kristina Lindgren, född 1725-07-09
Elisabet Henriksdotter Lindgren, född 1727-03-01
Henrik Lindgren, född 1729
Katarina Henriksdotter Lindgren, döpt 1731-04-16
Stina Henriksdotter Lindgren, döpt 1734-06-02

Gift 1745-10-20 i Hovmantorp med
Annika Olofsdotter Bruse, född 1706, död 1782-06-02 i Lessebo, Hovmantorp. Bosatt i Lessebo, Hovmantorp. Död av ålderdom. (ÖH).



Källor
 1) Disbyt 12466
 2) Smedsskivan



<< Startsida
Skapad av MinSläkt 3.2, Programmet tillhör: Liselotte Engstam