Hershe Fahlesson Bure

home.swipnet.se/leifbostrom/Buretankar.htm
Enligt Johan Bure och hans sagesmän var Herse rik och lärd. Det finns inget samtida dokument som visar att han har funnits. En detalj som tyder på att en Herse bör ha funnits bland anorna till åtminstone några bönder i Bure är att det i de första skattelängderna 1539-1549 finns en Herse Andersson i Bure. Namnet Herse har i övrigt slutat användas vid den här tiden. Herse Andersson skulle nästan garanterat inte ha hetat Herse om han inte haft en ana med det namnet. Herse i Bure skall ha varit ff ff till Herse Andersson, men så behöver ju inte släktskapet ha varit. Ättlingarna till Anders Olofsson hävdar att Anders farfar hette Herse, men Herse Andersson härstammar från Olof Olofsson, som sagesmännen hävdar är bror till Anders.

Tillförlitligheten av Johan Bures släktbok

De första generationerna i Johan Bures antavla levde före de första skattelängderna i Västerbotten, som finns från 1539. Herse i Bure, hans son Olof, hans söner Anders och Olof samt deras barn finns därmed inte nämnda i några andra dokument än i Johan Bures släktbok. Personerna i generationerna därefter har jag i de flesta fall hittat i skattelängder. De bor på rätt platser, men av skattelängderna framgår inte släktskap, så det är endast Johan Bures släktbok som visar släktskapen.

Vi kan alltså inte vara 100 procent säkra på att uppgifterna är riktiga. Då det är svårt att tänka sig något skäl till varför Johan Bure skulle vilja visa släktskap med bönder i Västerbotten som han inte var släkt med, bedömer jag att släktskapen är riktiga i generationerna närmast före år 1600. Ägarföljderna i skattelängderna motsäger inte heller de släktskap som Johan Bure hävdar, utan de verkar kunna vara riktiga.

Omkring tre generationer före Johan Bure finns alltså nämnda i skattelängder. Eftersom Herse Andersson i Bure hette Herse bör det finnas en Herse bland anorna. För att komma bak till den Herse som Johan Bure hävdar är ana, så får man gå ytterligare fyra generationer bakåt.

Jag tycker att man får göra sin egen bedömning av hur troligt det är att uppgifterna är riktiga. Högst sannolikhet att Johan Bures uppgifter är riktiga tror jag att det är för generationerna närmast år 1600, för de personer som fortfarande levde när Johan Bure skrev sin släktbok. Ju längre bak i tiden, desto större risk för felaktigheter.

Johan Bure hävdar att Herse i Bure i sin tur var son till Fartegn Unge i Byrestad. Jag bedömer att det släktskapet är så osannolikt att det inte ens bör tas med som möjligt. Visserligen passar den verklige Fartegn Unge tidsmässigt in i antavlan, trots att Johan Bure trodde att Fartegn Unge levde 150 år tidigare.

Jag har tidigare trott att Buresläkten varit mycket speciell i Västerbotten. Att den bestått av rika bönder där ovanligt många studerade, blev präster och att den geografiska rörligheten var betydligt större än i andra släkter samt att ovanligt många flyttade till södra Sverige. Jag tror nu att det var ganska vanligt med stor geografisk rörlighet. Många var tvungna att söka sig utanför socknen för att kunna gifta sig med någon som de inte var för nära släkt med, eftersom befolkningen var så liten.

Jag tror också att flera andra släkter hade medlemmar som var betydligt rikare än bönderna i Buresläkten. Framför allt släkter med många birkarlar.
Birkarlar i Buresläkten var 1553 Karl Mosesson i Bure 8 och Anders Olofsson i Bure 5. Karl Mosessons måg Olof Björnsson var birkarl 1580. Av 7 birkarlar i Skellefteå socken 1590 kan endast en knytas till Buresläkten. Det var Nils Hansson i Östanbäck 10 som var gift med Mariet Larsdotter som härstammade från Buresläkten. König Olofsson i Baggböle, Umeå socken samt Anders Persson i Lillpite, Piteå socken och hans måg Mårten Torfastsson i Bondön, Piteå socken var birkarlar.

En fråga som diskuterats är om de personer som Johan Bure hävdar var underlagmän (Anders Olofsson och Jakob Andersson), men inte nämns som sådana i andra källor, kan ha varit det. Anders Jakobsson i Grubbe var underlagman på vintertinget 1568, trots att en annan person är det på tingen före och efter.

Ättlingar

Jag har sammanställt ättlingar till Burebönderna Anders och Olof Olofssöner. Samtliga uppgifter ur Johan Bures släktbok är medtagna, med reservation för felaktigheter. För en stor del av personerna har jämförelse gjorts med skattelängder, i Skellefteå socken med hjälp av Ulf Lundströms bok. Kompletteringar har också gjorts främst för tiden efter 1600 med hjälp av ovanstående källor och andra källor t ex Carl Henrik Carlssons artikel, Leonard Bygdéns herdaminne och kyrkböcker.

Listorna innehåller troligen många felaktigheter. Källhänvisningar saknas i en del fall.

Främsta källor har varit:
Johan Th. Bure, Om Bura namn och ätt, Uppsala Universitetsbibliotek, X36, SVARSs mikorkort S00572.
Ulf Lundström, Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650, Umeå 1997.
Leonard Bygdén, Hernösands stifts herdaminne, Uppsala 1923-1926.
Carl Henrik Carlsson, Släkten Burman i svenskt biografiskt lexikon - en släkt eller två? - eller tre? i Individ och historia, 1990.

Från Johan Bures släktbok är alla uppgifter jag lyckats tyda medtagna. Ulf Lundströms bok innehåller mycket mer upplysningar om personerna än jag tagit med. Även Bygdéns herdaminne innehåller mycket som jag inte tagit med. Bland övriga källor kan nämnas:
Skattelängder, spridda år med upp till 16 års mellanrum.
Mantalslängder, även Kenneth Mossbergs avskrifter av Västerbottens mantalslängder 1654-1695.
Agneta Olofssons häften med gårdssammanställningar för Lövångers och Burträsk socknar: Lövångers byar och gårdar 1600-1800, Härnösand 1995 samt Burträsk 1640-ca 1720, Komplement till Isak Grapes kyrkobok, Härnösand 1994.