Kyrkoherde Samuel Edvardi Rehn

Blev högst 66 år.

Far: Borgmästare, lappfogde, birkarlen, hemmansägare Evert Eriksson (- 1651)
Mor: Brita Nilsdotter

Född: 1614 Norrbottens län, Piteå 1)
Död: 1680 Norrbottens län, Råneå 1)


Familj med Catharina Mårtensdotter Ruuth (Roth)

Vigsel: 1643 2)

Barn:
Samuel Samuelsson Rhen (1644 - 1690)


Noteringar
ur herdaminnet;
11. Samuel Edvardi Rhen (1641-64). Fadern var birkarlen,
lappfogden och Piteå stads första borgmästare Evert Eriksson, hvilken
ägde ett hemman i Böle by; modern Brita Burman skänkte sept. 1651
i testamente efter sin sal. man en svensk bibel till kyrkan. Sonen blef
stud. i Upsala i aug. 1633, ägnade sig en tid åt lappmarkshandel, men
återupptog studierna. Efter sin prästvigning tjänstgjorde han i födelsesocknen
och föreslogs af bergmäst. Lybecker och lappfogden Olof Jonsson
11 okt. 1640 till khde i Arvidsjaurs återupprättade pastorat, hvilket han
likväl ej erhöll. Fick i stället uppehålla kapellanstjänsten i Piteå efter
Petrus Turdinus och förordnades i enlighet med församlingens önskan
till ordin. innehafvare 1641. De vackra loford, som gafs honom vid tillsättningen,
blefvo i någon mån skämda genom en anklagelse för lönskaläge,
för hvilken han kort därpå utsattes, men som enligt ärkebiskopens
påyrkande sonades genom giftermål. Khden Hossius sökte senare få
honom ersatt med sin måg kapellanen Sam. Petri i N.-Luleå, men detta
strandade tydligen på Piteåbornas vägran. Till boställsjord åt sin kapellan
inköpte församlingen 1654 af honom ett åkergärde och en äng. Han synes
varit en driftig och nitisk man, men gick länge obefordrad. I ett bref af
8 mars 1663 skrifver han till guvernören J. Oxenstierna, att han nu varit
23 år komm. i Piteå, och det faller honom besvärligt att vid kaplanslägenheten
längre uthärda: »ehuruväl mig af mine andelige förmän åtskilliga
tider är gifvit sperance och promotion till bättre lägenhet, hafver
det sig ej göra låtit». Han synes år 1664 blivit försatt ur tjänstgöring,
(Hdpr. 20/3) men erhöll sedan predikantbefattningen i Jockmock (II, s. 238).
Under sin komm. tid i Piteå blef han år 1656 helt oförskyldt hufvudperson
i ett celebert rättegångsmål. Herr Samuel anklagades för att under
själfva gudstjänsten på Stora böndagens afton ha stulit af en köpman
Per Nilsson från Sthm några klädesstycken. En halfvuxen flicka hade
utan något besked utpekat herr Samuel såsom därtill misstänkt. Denne
kunde lätt bevisa sig främmande för stölden. Köpman Nilsson fick böta
60 mark och ersätta herr Samuels rättegångskostnader med 16 dlr, flickan
dömdes till ris 20 slag.¹ Sist khde i Råneå.

BRUKSPREDIKANTER I KVICKJOCK.
Predikanterna i Jockmock (se under Neder-Luleå) synas, sedan silfverbruket
kommit i gång, vissa gånger om året rest upp till grufvan och där hållit predikningar
och ämbetsförrättningar samt härför uppburit resersättning för hvarje gång. Så ha
predikanterna Anders Lundius och Samuel Edv. Rehn kvitterat uppburna arvoden
för sina bruksresor. Tydligen efter den sistnämndes förflyttning från Jockmock
till Råneå 1671 väcktes fråga om anställande af särskild brukspredikant vid hyttan i
Kvickjock. På Bergskollegiets stat uppfördes ett belopp af 150 dlr för ändamålet.

3. Samuel Edvardi Rhen (1671-80). Efter 23 års tjänst
som komm. i Piteå landsförsamling (se III, s. 86) och 6 års tjänstgöring
som predikant i Jockmock samt vid Kedkevare silfververk (se II, s. 37,
238) utnämndes han till khde i Råneå 1671. Då kyrkan invändigt brädfordrades
1674, bestod pastor 10 tolfter bräder och socknens länsman Jöns
Dagesson lika mycket. Efter hans tydligen 1680 inträffade död fick kyrkan
23 maj s. å. i testamente mottaga 36 dlr.
G. omkr. 1643 m. Catharina Mårtensdotter Ruuth.
Af barnen: Sigri, d. 4/5 1658; Erik, d. 16/7 1659; Evert, d. 21/12 1661; en son
d. 30/4 1664; Margareta, g. m. rådman Jöns Jönsson Sund i Luleå; d. före 1707;
Birgitta, g. m. komm. i Piteå lfsg Lars Strand n. 12; Sofia, g. m. borgmästaren i
Luleå Jakob Ruuth; d. 1695; Catharina, f. 1653, g. m. khden i Råneå Gulich Blix
n. 5; Samuel, khde i Juckasjärfvi n. 3.
Tr.: Kyrkoherden S. Rhen har författat en af prof. Schefferus i hans Lapponia
ofta citerad skrift, som under titeln: »En kort relation om lapparnes lefwarne» först
1897 utgafs i tryck af prof. K. B. Wiklund i Upsala (i Svenska landsmålen 17:1
Ups. 1897).

enl home.swipnet.se/leifbostrom/bure2.htm
(Komminister i Piteå 1641-1664 - Kyrkoherde Råneå 1671-1680. Död 1680 i Råneå (Erika Renberg). Ägare 1646-1665 i Öjebyn 31, Piteå lfs (Olof Andersson 1998). Skriven 1646-1659 i Staden, Piteå lfs (Olof Andersson 1999).)



Källor
 1) Disbyt 22254
 2) Härnösand stifts herdaminne
      



<< Startsida
Skapad av MinSläkt 3.2, Programmet tillhör: Liselotte Engstam