Elisabet Andersdotter Burea

Blev 48 år.

Far: Anders Olofsson (1512 - 1569)
Mor: Anna Andersdotter (1520 - )

Född: 1549-09-06 Skellefteå, Västerbottens län 1)
Död: 1597-10-09 1)


Familj med Kyrkoherde Engelbert Laurentii (1542 - 1621)

Vigsel: 

Barn:
Malin Engelbrektsdotter Bure (1581 - )
Anders Bure


Noteringar
lokalhistoria lokalhistoria.skelleftea.org/historia.htm

Under mitten av 1500-talet

får vi en klarare bild av befolkningens villkor i området. I norra Västerbottens kustland finns en bondebefolkning som uppgår till ca 4.000 personer. De västligaste byarna var Fällfors, Norrlångträsk, Stavaträsk, Bjurvattnet, Norsjö, Långträsk, Kattisträk, Bastuträsk och Villvattnet. Den odlade marken var begränsad och varje gård hade ½-2 hektar odlad mark där korn var det viktigaste sädesslaget. Även något råg odlades. Rent jordbrukstekniskt tycks norrlandskusten ha varit ett framåt område där plogen kommer tidigt och man har en utvecklad form av räfsa. Den viktigaste grunden för försörjning var boskapsskötseln där betingelserna var bättre än för sädesodling. Men för den dåtida västerbottningen var fisket av mycket stor betydelse. I älvarna fiskades lax, under våren for man upp till inlandets sjöar för att fiska gädda och abborre under lekperioden. Vidare fiskades strömming i havet och där fångades även säl. Många bönder var även handelsmän som med sina skutor besökte Stockholm. Så gott som alla vuxna män var självägande bönder under denna tid. Befolkningen var fåtalig och markerna var stora. I skattelängder framträder även hantverkare men dessa drev också jordbruk vid sidan om hantverket. De vanligaste hantverken var skomakeri, skrädderi och smide.

Första halvan av 1500-talet var en dynamisk period i Övre Norrland och Sverige som helhet. Klimatet var bättre än vad det skulle bli mot slutet av århundradet. Sverige levde i fred med sina grannar. Befolkningen ökade under denna tid och hemman delades. Bondebefolkningen vid kusten utnyttjade fiskesjöar i inlandet under vårarna då gäddan och abborren lekte. Bönderna fiskade i sjöar så långt västerut som Stora Skeppsträsket och Bollsjaur vid dagens Malå och Sandträsk, Järvträsk och Storträsket i södra delen av Arvidsjaurs kommun. Efter 1560 vänder utvecklingen. Nordiska sjuårskriget som varade 1563-70 blev inledningen på en nära 200-årig krigsperiod. Unga män och även bönder skrevs ut till soldater försvann ute i krigen. I längder över soldaterna hittar man dödsorter som Pernau, Riga, Mitau, Marienburg, . För att ha råd med krigen skrivs nya skatter ut och många får svårt att betala vid de årliga uppbörderna. Till råga på eländet blir klimatet sämre från de sista åren av 1500-talet. Denna köldperiod som kallas Lilla istiden sträcker till genom hela 1600-talet. Följden blir att hemman läggs öde. Bönderna vid kusten kan inte längre besöka fisketräsken i inlandet. En del tas över av inlandsbyar som Norsjö, Långträsk och Kågeträsk. Andra tar samerna tillbaka.



Källor
 1) enl antavla bureätten, se noteringar under Eric Ers Rehn



<< Startsida
Skapad av MinSläkt 3.2, Programmet tillhör: Liselotte Engstam