Kyrkoherde i Älvkarleby 1745-1762, Pite socken 1763-1765
ur herdaminnet:
17. Erik Rhen (1763-65), f. 25 mars 1704 i Piteå landsförsamling,
där. fadern Samuel Sam. Rhen var komm., modern Anna Hortelia,
båda af prästsläkt. År 1712 insattes han i Piteå trivialskola och fulländade
där sin skolgång 1721. Vid lottning med en äldre broder om hvilkendera
finge gå lärdomsvägen föll lotten på Erik, men just under detta bekymmersamma
år, då ryssarna härjat här i socknen, kom underrättelsen, att
Hsands gymnasium och stad blifvit i grunden nedbrända. Han kom
_________
¹ Originalmanuskriptet till det introduktionstal, superintendenten därvid höll, finnes
i Upsala Univ. bibliotek.sålunda att under svåra umbäranden och ständiga konditioner genomgå
gymn. i Strängnäs åren 1724-28, där han under sista året var informator
för lektor Fabritii söner. Stud. i Upsala 15 febr. 1728. Med Strängnäs
konsist. tillstånd fick han fullgöra sitt löfte till sin lärare och patron lektor
Fabritius på hans dödssäng att biträda med predikande och, ehuru ej
prästvigd, uppehålla nådårstjänsten 1729. Efter ytterligare konditioner
hos prosten Abr. Fougt i Torneå 1730, kapten Lagerstråle och baron
Machleer, blef han af den sistnämndes svärfader, generalfälttygmäst.
frih. Magn. Cronberg, kallad till huspredikant och i Upsala 19 febr. 1735
prästv. af ärkebiskop J. Steuch. Samtidigt tjänstgjorde han äfven ss.
pred. hos riksrådet grefve Strömfelt och vik. kollega i Sthms storskola
1738. Fick år 1739 drottn. Ulr. Eleonoras fullmakt ss. slottspredikant
och skolmästare på Drottningholm och officierade vid Adolf Fredriks och
Lovisa Ulrikas biläger 18 aug. 1744. På kronprinsessans förbön erhöll
han därpå Älfkarleby pastorat och tilltr. 1745. Respondent vid prästmötet
i Upsala 1751. Efter 17 års träget arbete i Älfkarleby församling
vaknade kärleken till hembygden, och vid khdevalet efter prosten Carl
Solander erhöll han nästan enhällig kallelse samt kgl. fullmakt på Piteå
pastorat 30 nov. 1761 med tillträde 1763. Här blef hans verksamhet kort,
ty såsom ledamot i en fiskerideputation måste han om hösten 1764 anträda
en lång, besvärlig resa, som bröt hans svaga hälsa. Afled 1 nov. 1765.
Begrafningen förrättades af prosten Lang¹ i Luleå 24 nov. s. å., vid hvilket
tillfälle personalierna, författade af adj. Erik Eurenius, upplästes. Rhen
omtalas ss. en berömlig, nitisk och ömsint lärare. Hans porträtt², skänkt
af änkan, sitter i moderkyrkans sakristia.
G. 15/7 1740 m. Elisabeth Catharina Gedda, f. 21/2 1723, dotter till khden And.
Gedda i Malax, Finland, och Christina Burman, prostdotter från Offerdal.
Änkan blef 1768 omg. m. khden i Burträsk Axel Örnberg.
Bland 11 barn, af hvilka 4 dogo späda: Anders Samuel och Carl Erik,
tvillingar, dd. späda; Fredrika, d. i barnåren, födda och döda på. Drottningholm;
Samuel, f. 4/6 1746 i Älfkarleby, stud. 1763, skolmästare vid Gysinge bruk, Fernebo
sn, d. 30/3 1798; Abraham, f. 18/3 1748, khde i Fasta, ärkestiftet, d. 13/3 1808;
Anna Christina, f. 24/2 1750, g. 1768 m. prosten J. Hollsten i Luleå; Erik, f.
16/11 1751, khde i Åsele; Elisabeth Margareta, f. 24/4 1754, g. 30/3 1786 m. rådman
o. tapetfabrikör Erik Dyhr i Umeå; sjuklig och blind; Catharina Helena, f. 1/10
1756, g. m. kapten Lars Magnus Moritz vid Västb. regem., bodde på Notviks
hemman i Luleå; d. 19/10 1813 därst.; Maria Agatha, f. 6/10 1759, g. m. khden i
Ö.-Kalix Abr. Häggström, d. 9/9 1817.
_________
¹ Kyrkoherdens i Piteå herr Erich Rhens lefnadslopp... uppläst af mag. Lars Ersson
Lang. Gefle 1766.
² Reproduceradt i Från bygd och vildmark 1923, s. 107. |
