Fahle (Farten Unge) Bure Hin Unge (d y)

Fale hin Unge i Byrestad

I den inledande skissen benämns anfadern Fale i Byrestad, i de mer detaljerade släkttavlorna benämns han Fale hin Unge i Byrestad. Johan Bure och hans sagesman herr Peder i Sköns socken förlägger Fales levnad till början av 1200-talet och berättar om hans bedrifter.

Johan Bure var född 1568. Fale skulle ha varit hans mm ff ff ff, dvs vara i åttonde generationen före Johan Bure. Om han levde i början av 1200-talet innebär det i genomsnitt 50 år per generation, dvs att anorna skulle ha varit i genomsnitt 50 år när de fick barn. Det är märkligt att Johan Bure inte reagerat på detta. Om man istället räknar 30-35 år per generation kommer man till att personerna i åttonde generationen före Johan Bure bör ha varit födda i början av 1300-talet.

En underlagman i Medelpad, Farthæghn (hin) Unge, är nämnd i olika dokument 1342-1363. En gravsten i Sköns socken antas vara hans. Tidsmässigt skulle han kunna passa in i åttonde generationen före Johan Bure. Namnet Fale är härlett ur Farthæghn. Att en Farthæghn Unge har existerat tycker jag betyder att herr Peder i Skön och troligen även Johan Bure känt till hans existens på ett eller annat sätt.

En intressant fråga att ställa sig är varför Johan Bure har velat härstamma från Fale hin Unge eller trott sig göra det. Varför har han valt just honom? Det bör ha funnits en mängd andra prominenta personer att välja bland. En annan intressant fråga är hur mycket av legenderna om Fale hin Unge som fanns innan Johan Bure skrev sin släktbok. Ytterligare en fråga är varför Johan Bure önskar förnämt ursprung just för mormodern istället för t ex farfadern.

Johan Bure hade intresse av att visa härstamning från frälset. Fale hin Unge bör ha tillhört lågfrälset.

Johan Bures mormoders släkt kom från Bure i Skellefteå socken i Västerbotten. Hur kommer det sig att Johan Bure väljer en person från Sköns socken i Medelpad som ana? Många senare forskare har trott att likheten i namnen Birsta (Byrestad) och Bure kan vara en orsak till att Johan Bure har antagit släktskap. Jag är ingen expert på ortnamns etymologi, men jag skulle tro att Byre i Byrestad kommer av Byrel, Birger med betydelsen hjälpare. Bure däremot bör komma av ordet bur, antingen med betydelsen förrådshus, kammare eller borgare. I båda fallen med den vidare betydelsen bo. Möjligen skulle det istället kunna komma av buri, med betydelsen son, ättling. Dvs namnet Byrestad bör inte ha kunnat komma av Bure. Johan Bure trodde kanske det, eftersom han skriver på fol 130v att "Byrestad är en by uti Sköns socken i Melpad, der hafwa Burarna bodt i förtiden och af them har thet nampn, der bodde Fale hin unge". Däremot använder inte Johan Bure tillnamnet Bure på Fale hin Unge i Sköns socken eller på någon annan av dem han tror sig vara släkt med innan de bosatt sig i Bure i Skellefteå socken.

Man skulle också kunna tänka sig att Johan Bure skulle ha valt Fale hin Unge för att han tidsmässigt passade bra in i antavlan, vilket han i verkligheten gör. Men eftersom Johan Bure förlägger hans levnad ungefär 150 år för tidigt, så kan det inte vara därför han har valt honom.

Enligt Johan Bure var Anders Olofsson och hans son Jakob Andersson, även kallad Jakob Lagman, underlagmän i Västerbotten. Fale hin Unge skulle ha varit ff f till Anders Olofsson. Johan Bure skulle ha kunnat välja Fale hin Unge eftersom han var underlagman och den typen av yrken ofta innehades av vissa släkter. Men jag har inte kunnat se att Johan Bure visste att Fale hin Unge var underlagman. Det finns visserligen inga samtida dokument som bekräftar att Anders Olofsson och hans son Jakob Lagman verkligen varit underlagmän. Enligt Ulf Lundström, Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650, Umeå 1997, sid XCVIII, samt uppgifter från Carl Szabad i e-brev 2005 finns följande underlagmän i Västerbotten belagda: 1420 Olof Ingevaldsson, 1443 Laurens Paulsson, [1452-1479] odaterat Mårten, 1479-1499 Nils Hansson Djäkn, 1500-1508 Olof Nilsson, från 1514 Erik Olsson, 1538 Mats Persson, [1536-1543] odaterat Lasse Olsson (björnram). Anders Olofsson och Jakob Andersson skall då ha varit underlagmän utanför de åren. Möjligen var inte Nils Hansson Djäkn underlagman under alla åren 1479-1499. Om Anders Olofsson och hans son Jakob var underlagmän, så skulle det kunna vara ett svagt indicium på verkligt släktskap med Farthæghn Unge. Jakob Andersson Lagmans dottersons son Anders Jakobsson i Grubbe och sonson Jakob Andersson (1557-1638) och sonsons son Jakob Jakobsson Grubb var underlagmän i Västerbotten.

Ett skäl att välja Fale hin Unge som ana skulle kunna vara att han varit mycket omtalad och att legender om honom var kända. Det är svårt att säga vad Johan Bures sagesmän känt till, men det skulle kunna vara så att legenderna om Fale hin Unge inte var kända bland Johan Bures släktingar i Skellefteå socken. Det skulle kunna vara så att det endast är genom Peder i Skön som Johan Bure fått upplysningar om Fale hin Unge. Jag tycker att det skulle kunna tyda på att Fale hin Unge inte var särskilt omtalad.

Hur har Johan Bure fått reda på Fale hin Unges existens? Kände han till honom och sökte upp Peder i Skön för att få fler upplysningar eller var det möjligen en tillfällighet att Peder i Skön berättade om Fale hin Unge för Johan Bure och att Johan Bure sedan använde det i sin släktbok?

Hur har Johan Bure fått reda på släktskapet mellan Fale hin Unge i Sköns socken och Herse i Bure socken? Har han hittat på det själv, eller har någon av hans sagesmän hävdat det? Sikeborg påpekar (sid 260-261) att Johan Bure troligen tydligt skulle ha noterat om någon av hans sagesmän hade hävdat att Herse var son till Fale hin Unge.

En omständighet som talar emot släktskap är det stora avståndet mellan Sköns socken och Skellefteå socken. Farthæghn Unges trolige far Nikolaus Farthæghnsson, som förde ett vapen med en böjd arm från sinister som sköldemärke, hade 1327 tillsammans med Peter Ungi erhållit en tredjedel av Lule älvdal. Medlemmarna i den släkten rörde sig troligen över hela Norrland och det skulle inte vara helt orimligt att en son till Farthæghn Unge bosatte sig i Skellefteå socken.

Ättlingarna till bönderna i Bure verkar tillhöra de mer förmögna bönderna, många blir präster, tre blir t o m ärkebiskopar under 1500-talet. De sprider sig också över hela landet, framför allt från Umeå socken i söder till Luleå socken i norr. Jag skulle tro att det är en större geografisk rörlighet än i de flesta andra, även rika, bondsläkter. Det är visserligen svårt att veta något om rörligheten i andra släkter i Norrland under den här tiden, eftersom det finns så få bevarade dokument. Möjligen skulle den geografiska rörligheten och de många studenterna kunna tyda på "förnämt" ursprung.