Kyrkoherde i Ljusdal Ericus Nilsson Gestrinius

home.swipnet.se/~w-50985/Ljusdal/pastoris.htm
Kyrkoherdar i Ljusdal:
4. Mag. Ericus Nicolai. Son till köpmannen i Gävle, Nils Eriksson och Kristina Olofsdtr. Rector Scholæ i Gävle 1590. Khde här 1598, då han även höll concio synodalis. Död 1627. Han är stamfader för den vidlyftiga Gestrinske släkten från Norrland. Gm Anna Mårtensdtr. Dt överste Mårten Larsson och Magdalena Jakobsdtr. Barn: Johan, khde i Segersta; Martin, Mathes. professor i Uppsala; Per, khde i Nordingrå, Nils, räntmästare i Pommern, f.1606 9/11, d. 1636 20/2 i Alten, Stettin (likpredikan 1636 i Alten); Erik, khde i Enånger; Samuel, khde i Norrala; Jakob, kamrerare i Stettin; Olof, bokhållare i Kollberg; Elisabet, gm komministern i Forsa, P. Busch; Katarina, gm khde i Hamrånge H. Campanius; Kristina, g1 m. komminister Buscherus, 2 m. khde i Färnebo, O. Dalenius.

Ett utdrag ur Thomas Sverkers artikel i SoH 1993 nr 3-4 sid. 442.

"Ericus Magni var aktuell att bli kyrkoherde i Hudiksvall redan 1595;
den 12 december detta år så kom rektorn vid Gävle skola, herr Ericus
Nicolai till konsistoriet i Uppsala, med ett brev från Hudiksvalls
borgmästare och råd, i vilket de gav tillkänna att de ville ha Ericus
Nicolai till kyrkoherde och att han "dem väl behagar både å predikstolen
och i lefvernet". Samma dag framlades dock ett annat brev från Lars
Larsson (borgmästare bla 1588,1593-94) och andra borgare i Hudiksvall,
i vilket de istället ville ha Ericus Magni i Bergsjö såsom kyrkoherde.
Denna oenighet försvårade uppenbart konsistoriets beslut och man utsåg
ingen ny kyrkoherde detta år."

enl home.swipnet.se/~w-50985/Ljusdal/
Ljusdals kyrka, troligen den första kyrkan, byggdes på 1100-talet på en gammal hednisk offerplats. Resterna av denna kyrka finns kvar i dagens kyrka, i sydvästra hörnet och södra ytterväggen. På 1400-talet förlängdes den med ungefär 10 meter. Taket fick valv som målades av Måns Gadd några årtionden senare. I augusti 1753 brann kyrkan och återuppbyggdes sedan. Samtidigt förlängdes den och breddades. De gamla målningarna kalkades över. Altarskåpet är kyrkans förnämsta prydnad. Den är tillverkad i Antwerpen omkring år 1500 och sägs vara att krigsbyte från 30-åriga kriget. Det har en rik uppsättning snidade figurer. Äldsta inventariet är dock krucifixet från 1400-talet.

Predikstolen tillverkades 1773 vid restaureringen efter branden, av bildhuggaren Magnus Granlund i Stockholm. På var sin sida av koret står brudstolarna från 1838. Kyrkans äldsta textil är en mässhake från 1400-talet som förvaras i en monter i sakristian. Här finns också den gamla kyrkkistan med nattvardssilvret, delvis från 1600-talet. Klockstapeln byggdes 1757 av bygdens son Per Jonsson i Rångstra. Av de två klockorna är den äldre från 1633.