Josefina Hägerström

(1862 – 1945)

Josefina var redan som barn ansvarsfull. Hon blev barnpiga vid 8 års ålder åt släkten i Burseryd. Där fick hon som lön tyg till en kappa, men detta fick Pappa Carl till byxor. Efter skolan fick Josefina ta plats i familj och var länge som husa hos en mamsell Hallberg. En kortare tid hade hon även plats hos borgmästare Stockenberg. Josefina fick uppgifter som att gå och “buda” när någon hade dött. Hon fick gå från stuga till stuga på varvet och säga “Herren har hädankallat xxx kl.. “, Josefina ansågs särskilt lämpad till detta värv, hon var så rar och stadgad.

Hon var strängt hållen av sina föräldrar.

Josefina gifte sig 1882, vid 20 års ålder med Anders Petter Larsson. Barnen kom sedan vartannat år och den 18 december 1887 blev Josefina änka med 7 barn. Vad hon inte visste då var att hon dessutom väntade tvillingar. Vilken jul…

Familjen bodde då på Laholmsvägen 3-5 i Halmstad. I eget radhus med 2 lägenheter och hade sin mor och far som granne. När det var dags att föda fick Josefina rådet att lämna bort barnen till barnhem. Hennes syster Anna var barnmorska och kunde hjälpa henne med att placera barnen. Men Josefina sa nej. Hon hade en liten pension efter maken och barnen fick börja att hjälpa till med försörjningen.

Äldsta barnet David var då 14 år… 

År 1913 vid jultid brann laholmsvägen 3-5 ner till grunden. Några av barnen hade flyttat hemifrån men fadern Carl Hägerström som då hade flyttat ut i “brygghuset” på gården klarade inte händelsen och dog senare på Halmstad sjukhus. Även barnen Harald och Ragnar bodde i gårdshuset.

Efter tillfälligt boende i Davids lägenhet i Halmstad flyttade familjen till Oskarsström 1917.

Där blev en någorlunda trygg tid för Josefina som fortsatte att ha stor omsorg och omtanke om sin stora familj. 1930 lät sonen Harald bygga ett hus till sin mamma, sig själv och några av systrarna i Oskarström, som blev kallat Tryggesta. Josefina dog så småningom hemma på Tryggesta 1945 efter endast några dagars sjukdom.